En gräsligt jobbig natt har jag lämnat bakom mig. Sitter fortfarande här i min vita, lite dassiga morgonrock av frotté, inköpt från Ikea. Har slukat två muggar kaffe för att på något sätt vakna denna trötta torsdag.
Dessa vakennätter har satt sina spår. Är så fasligt trött typ hela tiden. Man blir skör, grinig och ledsen. Sömnbrist bryter ner en på ett obarmhärtigt sätt.
Inatt dröjde det inte länge efter att vi lagt oss som Lillprinsen vaknade. Vet inte vad det är som gör att han ständigt vaknar. Om man bara visste? Kan det vara magen?Han vaknar, ställer sig upp i sin säng och ropar på pappa. Han är fasligt pappig. Går inte med mamma i första taget.
Alla försök som man överhuvudtaget orkar göra för att få honom att somna om i hans säng brukar misslyckas. Vilket slutar med att han hamnar mellan oss i våra sängar. Detta slutar oftast inte bra. Inatt var en sån natt. Han kunde inte slappna av. Det var som om något hela tiden störde honom. Han vred sig, sparkade, satte sig upp, var på väg ner, klättrade ovanpå oss, pratade och jämrade sig. Och vi. Två föräldrar som är världens tröttaste på natten. Fullkomligt utslagna av alla försök att somna om honom.
När klockan blev fyra på morgonen orkade jag inte längre. Jag gick upp i ett kallt hus. Tog ungen med mig. Han stod på köksgolvet och gnuggade sig i ögonen, medan jag gjorde välling. Vi gick och la oss igen och han drack upp hela flaskan i sängen. Men somnade gjorde han inte.
Sen stod jag inte ut. Jag stapplade upp och la mig i soffan. Somnade där och skrämde livet av en liten Sessa halv sju i morse. Då kom hon med sin färdigbredda tonfiskmacka i handen som hon fixat till sig själv. Min stora tjej. Hon stannade upp på sin väg mot teven. Jag märkte henne och sa: ”Det är bara jag, mamma, som ligger här”.
”Åh, jaha” sa hon och erkände att hon blev lite skraj av att någon låg i soffan vid den tidpunkten på dygnet. En tidpunkt då mamma och pappa oftast ligger utslagna i sina sängar.
Jag klappade henne på kinden sedan gick jag och la mig i sängen igen. Lillprinsen hade somnat på morgonkvisten och sov nu som en stock. Tyvärr slocknade jag till och vaknade i panik när klockan var fem i halv åtta. Om fem minuter skulle ungarna vara på dagis.
Jag hasade mig upp och ut i köket. Ringde till dagis och bad om att få lämna dem lite senare.
Halv tio blev klockan när maken körde dit dem. Lillprinsen som nu har kommit över perioden då han var ledsen när vi lämnade honom, sprang nu in i lokalen utan att vända sig om. Glad i hågen och oförskämt pigg efter en sådan natt. Var hämtar han sin energi ifrån?
Jag vill också ha energi. Nu ska jag hämta mer kaffe, sedan blir det duschen och förhoppningsvis lite jobb.
Ha en bra dag fina läsare!
