Ibland undrar jag varför jag har valt att måla i just akvarell.
Just nu känns det som om det är det svåraste man kan göra.
Har fått ett speciellt uppdrag som jag har försökt ge mig på nu några dagar. Men jag tycks famla i mörker. Det blir inte bra.
Det här med att måla är inte lätt. Är inte inspirationen där den bör vara, är det lätt att vilja ge upp. Det är liksom inte bara att sätta sig ner och tro att man ska göra storverk. Det krävs så mycket mer.
Just nu har jag letat bilder på nätet för att hitta inspiration. Hittar så mycket fint och så många otroligt duktiga konstnärer. Men jag gör fel.
Jag jämför mig med fantastiska konstnärer, som har målat akvarell längre än jag har funnits till. Det blir fel.
Men jag vill. Jag vill vara sådär skitduktig, men det krävs träning. I akvarell räcker det med att man gör ett fel med penseln, så är det kört. Det går liksom inte att sudda eller måla över.
Just nu känns det lite sådär. Men jag ska fortsätta leta och hoppas på att inspirationen infinner sig. Inget går upp mot den där brinnande magkänslan som infinner sig när man har hittat rätt. Rätt motiv och rätt känsla. Men den kommer. Det brukar den göra. Jag kan bara inte ge upp!
