Bara några vita små moln är sporadiskt utspridda över den annars vackra blå himlen. Solen strålar in genom fönstret. Den avslöjar brutalt hur skitiga de är och hur dammigt vi har det. Damm överallt, trots att jag tog en sväng om med dammtrasan senast här om dagen. Men det märks inte alls denna soliga förkylda tisdag.

En tanke som slår mig varje gång jag städar är att vi har på tog för många saker. Hade varit så befriande att få göra sig av med ett och annat. Men vad ska man behålla och vad ska man kasta ut?
Gick i genom alla leksaker för ett tag sedan. Slängde en hel sopsäck med saker som var söndriga och bara låg och skräpade. Saker som flyttades runt från det ena hörnet till det andra. Blev galen på sånt. Ändå kan det ta sån tid för mig att fatta att vi borde gör oss av med eländet.
Antar att saker och ting kommer att förändras inom en snar framtid så det här med utrensning av grejer kommer ordna sig automatiskt. Ska hädan efter köra med regeln: ”Köper man en ny sak till hemmet, ska en annan ut!” På så sett får man aldrig för mycket.

Ett rum som är i stort behov av städning är Sessans. Varje kväll klagar hon över röran och säger att nu måste hon minsann städa. Sen kommer dagen och då är det plötsligt inte så brådskande längre. Hon hittar alltid ursäkter för att slippa. Sen kommer kvällen igen och hon säger samma sak: ”Oj vad rörigt här är! Jag borde städa!”
Hon vill jag ska hjälpa henne. Men när jag har tid vill inte hon och tycker jag är oerhört jobbig som påminner henne om den obehagliga städningen. Sen kommer kvällen och hon ligger och tittar på röran och säger samma sak igen. ”Jag borde städa. Snart.”

Snart ja, det är mycket man vill göra snart. Snart är ett suddigt begrepp som kan vara om en minut men också om några veckor, eller år, allt beroende på hur man ser på ordet ”snart”. Jag ska t ex. snart ta körkort. Det har jag sagt i typ tio år. Men snart ska jag. Tror jag. Eller jag vet att jag måste. Snart så. Antar att dottern har att brås på. 😉

Nu ska jag snart hasa mig upp från denna sköna soffa och in i duschen. Snart ska jag slänga in en fläskkarré i ugnen och efter det hämta små söta barn som nog inte alls vill hem och som jag måste muta och släpa till bussen. Känns som en lagom utmaning denna trötta dag…