Solros (foto)

Denna vackra solros fanns hemma hos mina föräldrar.
Härligt röd mot den ljusblå himmlen.
Publicerat i Mina Foton/Bilder | Lämna en kommentar

Trött mamma och rastlösa barn..

Solen skiner här utanför. En del av mig vill bara gå ut i det härliga och bara njuta.
En stor del av mig vill helst gå och lägga mig och dra täcket över huvudet.  
Idag är jag hemskt trött. Sov dåligt inatt på grund av en värkande tå som är blå.

Barnen är lite rastlösa och skulle väl behöva ut och rastas. Kanske gå till lekplatsen en sväng. Men jag klarar inte det med min onda tå. Jag får ju inte på mig några skor. Det hela känns ganska löjligt måste jag erkänna. Men det är som det är.

Sessan fick ett nytt dataspel på posten som har sysselsatt henne en stund. Tur är väl det annars hade hon väl klättrat på väggarna. Hon har redan klättrat på möblerna.

På golvet och i soffan hittade jag gröna små tuggbitar, och jag kunde inte förstå vad det var som prinsen hade tuggat på. Men det förstod jag när jag sedan fick syn på en halv grön krita på golvet…

Publicerat i Barnen, Familj | 1 kommentar

Får vara den jag är…

Till tonerna av Daniel Lindström somnade prinsen i vagnen. Vilken röst han har Daniel!
Synd att det är ganska tyst om honom just nu. Bland ”Idolerna” så är han nummer ett hos mig, på grund av hans grymma röst.

Tänkte på en låt som han har på sitt senaste album där han sjunger…

”Låt skymningen falla, låt morgonen födas
Låt dagen komma, låt mig stanna här.
Hos dig är jag vacker, hos dig är jag någon.
Hos dig kan jag finna, en plats att få vá den jag är…”

När jag hör den texten tänker jag på min Gud i himmeln.
Hos honom får jag vara den jag är, alltid.
Där kan jag vila när man själ är trött och sliten.

Publicerat i Tro/Tänkvärt | 2 kommentarer

En blå tå

En tjock, blå lilltå har jag just nu. Jag gjorde en rejäl vurpa på köksgolvet när jag slog i lilltån i dammsugaren. Som en litet barn låg jag på golvet och kved. Sessan blev rädd när hon hörde sin mamma skrika. Det kan jag förstå, för jag blev rädd själv. Det gjorde så ont att jag fick ringa mamma och gråta en skvätt. Då blev Liv en liten, liten flicka igen. Ibland är det skönt att ha nära till sin mamma. Hon kom och hjälpte mig.

Nu är den lilla tån blå men svullnaden har gått ner lite. Nu den fastvirad med granntån med hjälp av tejp.  Det var ju inte lönt att åka in till läkare för de kan inte göra något åt om det är så att lilltån är bruten. Men nu är den tejpad så det ska nog bli bra. Det finns ju värre saker i livet om man säger så. Men ont gör det i alla fall, och det känns bättre nu.

Nog om detta.

Tänkte gå in på aftonbladets blogg men det gick inte… Too many connections… Det har vi hört förut!

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Bara när pappa inte är hemma

– Jag kan hjälpa prinsen, säger sessan när vi sitter vid matbordet och ska äta middag.
Hon tar en tallrik och lassar upp makaroner och korv.
Hon delar korven i små bitar och tar ketchup på pastan.

– Såja, nu får du ta det försiktigt för det kan vara varmt, säger hon innan hon ger tallriken till honom.
– Jag hjälper dig med prinsen mamma, ler sessan, sedan lassar hon upp mat till sig själv.
Men efter ett tag stannar hon upp och tittar på mig.
– Fast, säger hon med en viss betämdhet, jag hjälper dig bara när inte pappa är hemma, för då behövs det ju inte, då har du ju redan hjälp!

Sedan äter hon med god apptit.

Publicerat i Barnen, Familj | 2 kommentarer

Nu kom regnet

Nu kom det. Regnet.
Ett stilla regn faller från den grå himlen. Ute är det annars så lugnt idag.
Det blåser ingenting. Det känns nästan som lugnet före stormen.
Jag tror att det är åska på väg. De känns så.

Idag känner jag en värk i mina axlar och nacke. Vet inte vad det kan vara, men det känns.
Jag tog precis en värktablett och har just vilat lite.
Sessan var snäll och lekte lite med prinsen under tiden.

Han kom med ett djur i sin hand och gav det till mig och undrade vad det var.
Jag sa ”Det är en hund”
Det hörde Sessan som genast rättade mig och ropade,
”Nej, det är ju en hyenna, förstår du väl!”
”Jaha, okej då” sa jag.

Sessan kan. Men nog är väl en hyenna en slags hund. En vildhund.
Nja, lite tveksamt tyckte Sessan.

Publicerat i Barnen, Familj | 1 kommentar

Kom till ro


Ikväll vakade lilla Sessan gång på gång och hade väldiga mardrömmar.
Det tog ett bra tag innan hon lugnade ner sig. Mitt lilla hjärta.
Jag kom att tänka på en vaggsång som jag sjöng för henne när hon var liten bebis.
Ofta skrek hon och hade svårt att komma till ro.
Denna sången lärde jag mig och sjöng för henne då hon låg i min famn. En underbar text…

Kom till ro, lilla älskling.
finn ro och hör min röst.
Kom och lägg dig ner på mammas varma bröst,
min kärlek är stor, men Guds kärlek är störst,
och jag sjunger god natt,
godnatt, jag sjunger godnatt.

Kom till ro, lilla älskling
finn ro och hör min röst:
Kom och lägg dig ner på mammas varma bröst,
Jag älskar dig så, men Guds kärlek är störst.
Så jag sjunger god natt,
Jag säger god natt, god natt, jag säger god natt.

Text och melodi: Am trad.
Svensk text: Carola



Publicerat i Barnen | 2 kommentarer

En badande mamma i babypoolen (foto)

Idag har det varit riktigt varmt, ja nästan klibbigt. Fast jag klagar inte på solen.
Halva dagen hade jag en grym huvudvärk, det kändes nästan som om det var åska i luften. Men efter en ibumetin senare var jag i form igen.

Idag har vi badat, och till och med mamman badade i den lilla bassängen.
Sessan var helt till sig över sin galna mamma och hämtade kameran och tog en massa knäppa bilder.
– Haha, dessa måste du lägga ut på bloggen mamma, skrattade hon medan hon både filmade och fotade.
– Nä, svarade jag. Någon måtta får det vara.

Men hon fick sin vilja igenom och en bild kan vi bjuda på, bara för att Sessan är så duktig på att ta kort.
En badande mamma i en babypool är kanske inte så ofta man får se. I alla fall inte den här mamman. Fast, hur är det man brukar säga?: Man ska ju ha barnasinnet kvar!

Det har varit en rolig dag med bad, fångande av fjärilar, spel och letande efter hackspettar.
Vi fikade i uterummet i bara badkläder, och Sessan hoppade högt när jag råkade säga att det hade kommit in en geting.
– Va! utbrast hon skrek så det hördes i hela byn, ja nästan till Kiruna. Det var som om getingen redan hade stuckit henne minst tio gånger om. Fast helt oskyldig flög han omkring uppe i taket och gjorde inte en fluga förnär. Under sig hade han en rädd liten sessa. Hon är grymt rädd för getinger.
Bara man nämner ordet, så håller hon på att trilla av stolen.

foto: Sessan

Publicerat i Barnen, Mina Foton/Bilder | 10 kommentarer

Sessan fortsätter att blogga om fjärilar (foto)

Till ala såm läser!

I dag så fångade jag en vit fjäril.

Det va första gången.
Den va jätesnäl.
Den stanade länge.

Vi kunde ta jätemånga bilder.

Från Sessan 6 år



Publicerat i Barnen, Mina Foton/Bilder | 6 kommentarer

Skörd (foto)

Såhär stor blev skörden av tomater idag. –
Solmogna direkt från växthuset.

Nu puttrar tomatsoppan på spisen…

Publicerat i Mina Foton/Bilder | Lämna en kommentar