Trots att det både haglat och regnat denna torsdag sken solen från en klarblå himmel nu i eftermiddag. Jag, maken och pojkarna klädde på oss långärmat och ytterkläder för att bege oss till lekplatsen. Vi tänkte, att nu får vi passa på att gå ut. Trots den kalla vinden var det ganska skönt att komma ut i det friska. När vi hade anlänt till lekplatsen dröjde det två minuter, sedan vände vindarna och mörka moln fyllde himlen. Ett, tu tre och plötsligt stod regnet som spön i backen. Det fullkomligt vräkte ner.
Vi la bena på ryggen och sprang hemåt. Inte hade vi varit smarta nog att ta regnkläder eller paraply med oss. Nä, de låg hemma till ingen som helst nytta. Det såg ju så lovande ut med den blå himlen. Aldrig förr hade vi väl sprungit så fort.
När vi kommit innanför dörren och tagit av oss de dyngblöta kläderna, strålade solen på nytt från en blå himmel. Knappt ett moln var i sikte.
Va? Inte ett dugg rättvist!Helt sanslöst vilket väder.
Typiskt, nu när vi äntligen hade kommit ut.
Och även i skrivande stund strålar solen. Men vet ni, jag tror jag stannar inne.