Vi har haft en härlig helg. Träffat underbara vänner, grillat och suttit i solen. Underbara solen.
Jag har känt mig piggare än på mycket länge. Jag börjar tro att jag kanske har lidit brist på D-vitamin. Jag har ju solat en hel del och jag har känt mig så pigg av det. Solen gör mig gott helt enkelt och jag börjar få fin färg. Jag har tur som har en hy som tål mycket sol och jag behöver sällan smörja in mig med solkräm. Jag blir brun nästan direkt.
Och det bästa av allt, mina barn har ärvt min hy och är inte så känsliga för sol. Skönt. Men dock behöver man ju vara försiktig.
Jag åker tex. aldrig till havet mitt på dagen med ungarna under sommaren. Det skulle aldrig falla mig in att göra så. Inte under de farligaste timmarna. Varför ska man sitta där och stekas och smörja in ungarna med fem kilo solkräm? Det är ju inte ens skönt. Och inte vet man var man ska knö in sin bak bland alla dessa stekande människor och deras solhattar och parasoller.
Nä. Bättre att åka på eftermiddagen när solen inte är så stark. Då är det ju också mindre folk på stranden och man kan njuta, utan att vara så orolig att bränna sig själv eller ungarna. Vi brukar ta med lite spel som man kan spela och kanske ta med engångsgrill och grilla lite korv framåt kvällen. Vid den tiden på dygnet får man ha stranden nästan helt för sig själv, vilket är underbart. Att inte fler har insett detta är för mig en gåta… Men det är kanske tur för oss det.
Man bör eventuellt ta med i beräkningen att jag är en aning folkskygg. 😉