Kom att tänka på denna dikt som jag skrev för ett par år sedan,
när jag åkte förbi alla underbara rapsfält som vi har här i Skåne just nu…
när jag åkte förbi alla underbara rapsfält som vi har här i Skåne just nu…
Vi åker längs citrongula fält, längs åkrar och skogar i blomm.
Nu känns det så långt borta, det som igår gjorde mig så tom.
Med solen ovanför och en svart asfalt där under.
Allt det grå har förvandlats till färgglada stunder.
Naturen spirar från en jord som varit frusen och kall.
Likaså börjar min själ att slå ut, precis som björk och tall.
Fast mörkret ibland ligger tungt, kommer ljuset alltid åter.
Det ska jag aldrig glömma, nästa gång mitt hjärta gråter.
text © Trebarnslandet.se, Ingela 2007
