Råttjakt en lördagskväll

Igår satt vi lugnt och tryggt i soffan och tittade på Lets dance finalen. Men den lugna och trygga stämningen skulle inom några minuter förändras till skräck.

När vi sitter där nersjunkna i soffan hör vi konstiga ljud från köket. Jag får för mig att det kanske är frysen som vi glömt att stänga och går för att titta. När jag kommer ut i köket ser jag ett råtthuvud titta fram bakom köksbänken. Jag blir som förstelnad. Råttor är nog det värsta jag vet. Har sån skräck både för möss och råttor. Råttor är dock värst av allt! Nu ser jag en livs levande stor äcklig baddare glo på mig.
Jag smyger ut från köket igen och stänger dörren efter mig. Jag viskar med pipig och darrig röst till maken:
”Där finns en råtta i köket!”
”Va?…Nä? Är det?”
”Jaaa! Jag såg den ju!” svarade jag, medan jag pinnade ut i hallen för att stänga dörren in till köket så att inte råttan ska springa i resten av huset.

Senare när vi tittar under bäddsoffan i teverummet ser vi att det är just där som råttan har hållit hus. Den gjort sina behov. Alltså har råttan förmodligen kommit in under dagen då vi hade öppet ut ganska mycket, eftersom vi hade rena sommarvärmen här igår. Inte trodde jag att det skulle dyka upp en råtta. Jag har då aldrig tidigare ens sett en råtta här. Igår hade den befunnit sig under soffan när vi har suttit där och tittat på tv i lugn och ro. Äcklig tanke.

Under resten av kvällen letade vi efter det räliga djuret, men utan att hitta det. Till och med mina föräldrar kom hit och hjälpte oss att leta. Pappa beväpnad med hockeyklubba. Vi kollade i alla skrymslen och vrån, men utan resultat. Snacka om att vi sov dåligt inatt. Usch. Även idag har vi letat men hittar inga spår. Var har odjuret tagit vägen?

Nu har maken kört till affären för att köpa råttfälla. Vi måste ju försöka ta den. Otäckt att veta att den befinner sig här i huset någonstans. Katten är inne, men ligger mest och sover. Just nu får gärna rovdjuret i honom ta över.

Det är för mig en stor gåta hur människor kan ha dessa djur som små husdjur och gosa med. Ursäkta mig alla råttälskare, men jag tycker djuren är så äckliga så det finns inte. Jag hade en kompis en gång som hade råttor hemma. Varje gång jag var där tog jag väldiga omvägar för att slippa komma i närheten av dem. Och vad de luktade..

Råttor ger mig mardrömmar. Klart slut.

Det här inlägget postades i Blandat. Bokmärk permalänken.

5 svar på Råttjakt en lördagskväll

  1. Linda skriver:

    Usch, fy, blääk!! Ryser när jag läser…
    Hoppas verkligen ni får tag på odjuret.

    Kraam

  2. livsnjutare skriver:

    Ja det var då inget vidare!
    Hemska tanke att den finns kvar i huset
    men var??? Hoppas verkligen att ni fixar
    det med råttfällan. Ni får sannerligen
    bjuda den på något gott.
    Lycka till!
    Hoppas att ni kan njuta lite av helgen!
    Kram!

  3. supermom skriver:

    Usch vad äckligt! Förstår dig precis…brrr… hoppas ni fångar den snabbt och att den inte hinner göra någon skada.

  4. ingela skriver:

    Ja, det var gräsligt! Men nu är han borta!

  5. Pingback: Råttbiten |

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *