Spring till bussen

Vilken slö morgon. Det känns som om jag har kommit  in i en period där jag känner mig näst intill handlingsförlamad.
Det finns så mycket här som behövs göras. Men jag orkar inte.

Har grymt ont i armarna och ryggen idag. Var sen till bussen från dagis här om dagen. Satt och fikade lite för länge där i tisdags.
Trodde att jag skulle missa bussen så jag och Prinsen sprang hela vägen till busshållplatsen. Jag med nästan 12 kg Lillprins i famnen. Det känns speciellt i höger arm idag kan jag medela. Han är som en blyklump den lille skiten.

Som tur var hann vi med bussen. Men det var på håret. Både jag och prinsen satt och flämtade i sätet på väg hem. Men man hinner inte vila så mycket, för det tar bara ca. tre minuter att åka hem.

Sedan fick vi snabba oss till huset. Vi och Sessan kom hem precis samtidigt. Vi möttes av en vinkande glad nioååring på vägen. Underbar syn! Älskar min dotter så det gör ont. Vad skulle jag göra utan henne?
Jag var rädd att jag skulle komma för sent så hon skulle behöva stå utanför huset och vänta på oss. Det är nog tid att hon får en egen nyckel ifall vi inte skulle hinna hem. Måste få gjort en nyckel till.

Igår skrämde Sessan sin gamla oroliga mamma rejält… Skriver mer om det sedan.

Nu ska jag gå och ta på mig något vettigt. Har fortfarande pyjamas under min mysdress.

Ha nu en underbar dag! Och njut av tanken på att våren är på väg! Det känns i luften nu, trots att det fortfarande är ganska kallt och rått ute.