Nu har även vår lille parvel börjat resa sig längs möbler. Och han är stolt som en tupp! Fast ännu är han lite vinglig i bena och står inte så stadigt som han tror själv. Helst skulle man vilja sätta hjälm på huvudet på honom, för han står på näsan ganska ofta.
En sak till har hänt.
Vet ni vad? Han har börjat säga sitt första ord. Han kan säga ”titta” så fint så. Just nu sitter han och kolla i Drömmarnas trädgård – boken och säger ”titta” hela tiden. Gulliga goding.
Och en stolt mamma sitter här…
Vad härligt!!! Jag tror Moa säger titta oxå, fast är inte helt säker… Det låter som det i alla fall. Tänk vad snabbt det går va? 🙂