Ljuset kommer åter…

 

Vi åker längs citrongula fält, längs åkrar och skogar i blom.
Nu känns det långt borta, det som igår gjorde mig så tom.

Med solen ovanför och en svart asfalt där under.
Allt det grå har förvandlats till färgglada stunder.
Sommarens doft är parfym för min själ.
Fast jag ibland tvivlat har glädjen kommit likväl.

Naturen spirar från en jord som varit  frusen och kall.
Likaså börjar min själ att slå ut, precis som björk och tall.
Fast mörkret ibland ligger tungt kommer ljuset  alltid åter.
Det ska jag aldrig glömma nästa gång mitt hjärta gråter…

Ingela 2007


Det här inlägget postades i Dikter. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *