När jag låg och drog mig i min säng imorse hörde jag barnen utanför.
Prinsen hade med sina små barfota fötter och blå pyjamas vandrat in till sessan som satt vid teven. Sessan tog emot sin bror och sa ”Åh min lillebror! Du är världens bästa bror och jag älskar dig så!”
Det är just då, när man hör de där orden, som man bara njuter. Njuter av att bara få finnas till.
När jag ligger där i min säng denna ljuvliga morgon är tårarna nära, tårar av glädje. Det är bara så gott att höra hur sessan älskar sin bror. För det gör hon verkligen. Och han älskar henne.
Just i denna stund är lyckan total. Då finns det inget annat än just nu.
Utanför strålade solen in genom gardinerna och lyste upp väggen ovanför mig. Plötsligt var det mycket lättare att ta sig ur sängen. En ny dag väntade, en ny dag med sol och underbara ungar.
Kan man ha det bättre?
