En vecka som har gått i snigelfart…

Sitter här i kvällens tystnad med min stora, ja nästan megastora kopp kamomillte.
Jag försöker ta det lugnt med kaffet. Det svarta giftet tycks göra min oroliga mage ännu oroligare.
Men att sluta dricka kaffe är allt annat än lätt. Man har ett visst begär, speciellt på morgonen. Man vaknar ju aldrig och går runt som en zombie hela dagen utan det där svarta. Men att dras med dålig mage är ju ännu värre. Så nu blir det lite lugnt på kaffefronten ett tag. Det vill säga om jag klarar det…

Tänker på att det är söndag och en lång och jobbig vecka ligger äntligen bakom oss.
Nu känner jag att det bara kan bli bättre. Jag brukar tycka att tiden går vansinnigt fort, men denna veckan har gått i snigelfart. Nästan som om den aldrig skulle ta slut. Men allting har ju sitt slut, även en jobbig vecka.

Just nu är det bara jag som är vaken. Sessan somnade redan halv åtta och var jättetrött. Prinsen också. Hoppas bara att han sover gott inatt. Det tycks vara varannan natt som han sover dåligt, så då sover han väl gott inatt.. Hoppas, hoppas…

Nu ska bara lilla mamman också sova..