Jag vet att vi småbarnsföräldrar ofta skriver om sömn. Hur otroligt trötta vi är. Tjatigt? Ja, kanske. Men detta kan inte hjälpas. Visst är det underbart att vara förälder, men man känner sig trött väldigt ofta.
Appropå sömn, läste En småbarnsmammas dagbok, av Christina Hill Del 2.
Här är en som kanske tänkt lite väl mycket på sin sömnbrist… 
Nattliga tankar om sömn…
”Okej, nu är klockan 03.30 och jag har varit upp fyra gånger sedan jag gick och lade mig klockan 22.15. Varje gång har jag varit vaken i cirka tjugofem minuter. Om jag räknar med att gå upp två gånger till inatt och sedan stiga upp 07.15 så innebär det att jag missat totalt två timmar och trettio minuters sömn. På en natt! Och det här har pågått i fem månader, det blir totalt… trehundrasjuttiofem missade timmar hittils.
Säg att han inte börjar sova ordentligt förrän han blir ett år gammal, det innebär ju niohundra timmars sömn som jag går miste om! Om vi har ju sagt att vi vill ha tre barn, det betyder i så fall att jag efter det sista barnet ligger back ungefär 2700 timmar sömn. Lägg sedan til lite vaknätter när barnen är sjuka och en och annan extratimme för mardrömmar och sådant – det slutar ju på nästan fyra månaders sömn som jag ska ta igen!!
Hur ska jag någonsin hinna sova i fyra månader? Jag vill ju byta jobb efter mammaledigheten och det kommer ju aldrig att fungera om jag i anställningsintervjun säger att jag måste vara ledig i fyra månader för att sova ikapp. Jag får skjuta på det till semestern. Men då missar jag ju värdefull tid med familjen. Mina barn skulle kunna bli uttråkade och hamna i fel sällskap, börja snatta eller sniffa och sluta som kriminella missbrukare medan jag sover! Och nu är klockan 04.10 och jag har missat fyrtio minuters sömn till…”
