När jag hade bryggt kaffe i eftermiddag stod jag en stund och funderade. Jag kliade mig i huvudet och undrade varför jag bryggt så lite kaffe. Jag som brukar brygga tre koppar. Mycket konstigt.
Då visar det sig att jag redan hällt upp kaffe i en mugg och ställt på diskbänken, något jag inte minns. Antagligen hade hjärnan tagit semester.
Vid kvällsmaten sträcker sig Sessan efter juicepaketen. Hon tar av korken och börjar fylla sin djupa tallrik med juice. När hon upptäcker sitt misstag skrattar hon och vi med henne. Sedan äter hon glatt upp sin juice med en sked.
Det är bara att konstatera. Min snurrighet har gått i arv…