Nu känns det långt borta, det som igår gjorde mig så tom.
Med solen ovanför och en svart asfalt där under.
Allt det grå har förvandlats till färgglada stunder.
Sommarens doft är parfym för min själ.
Fast jag ibland tvivlat har glädjen kommit likväl.Naturen spirar från en jord som varit frusen och kall.
Likaså börjar min själ att slå ut, precis som björk och tall.
Fast mörkret ibland ligger tungt kommer ljuset alltid åter.
Det ska jag aldrig glömma nästa gång mitt hjärta gråter…
Copyright Ingela ”Liv” 2007
