Den sjungande kocken

Postat den 12 augusti, 2010 av ingela


Prinsens stora intresse, förutom musiken, är matlagning. Han leker jämt att han lagar mat på sin lilla spis. Han dukar upp till stora festmåltider på sitt rum.

Och så fort han får möjlighet vill han vara med mig i köket och hjälpa till med maten. Och ska man baka är han där direkt.
Han hämtar snabbt en stol att stå på. ”Jag vill, jag vill…” ropar han när jag ska måtta upp ingredienserna. Här kan det uppstå diverse gräl om syrran också vill vara med. De trängs, puttas och slåss om vem som ska göra vad. Tänk, snart har vi en herr till som säkert också vill vara med och tampas… Hur blir det då?

Och så var det det där med musiken igen… Vår kock slutar aldrig sjunga. Han sjunger även när det lagas mat och bakas.

Han är den sjungande kocken. Kanske en framtida programidé? 😉

Publicerat i Barnen | Etiketter | Lämna en kommentar

Åskan kommer…

Postat den 12 augusti, 2010 av ingela

Det mullrar ute. Antar att åskan är påväg. Kanske därför jag har haft en eländig skallebank hela långa dagen. Tog två alvedon mitt på dagen, men de hjälpte föga. Annars har vi haft en skön dag. Det har varit varmt, trots att solen inte visade sig så mycket på eftermiddagen.

Vi åkte aldrig iväg till stan. Orkade inte släpa iväg vildungarna för att gå i affärer. Vi åkte ner till byn stället. Fick lite gjort ändå. Ungarna lekte på en ny lekplats. Busade och härjade. Fast Lillprinsen var lite mer reserverad och var inte på något vidare lekhumör. 

Oj, nu kommer regnet. Det bara öser ner… Åskan kommer närmre. Får kanske snart släcka ner och krypa till kojs. Är sjukt trött…

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Lek, sol och glädje…

Postat den 12 augusti, 2010 av ingela

Bilderna är inte från idag, utan från tidigare i veckan. Idag hade jag inte kameran med mig…

Publicerat i Barnen, Mina Foton/Bilder | Lämna en kommentar

Älskade som vi är…

Postat den 12 augusti, 2010 av ingela

Solen skiner. Idag har vi ett härligt sommarväder. Hoppas att du också har det!
Lillprinsen har varit ute och badat på förmiddagen. Han slet av sig kläderna och drog i blöjan och pekade ut i trädgården. Och när han gör det, då vet man vad han vill.
Nu sover han. Liten sov dåligt inatt. Vi också.

Jag ska snart börja på middagen. Känner mig ur form idag. Är trött, lessen och hängig. Orkar inte rikigt med mig själv. Och när man känner så blir allt jobbigt. Man blir en dålig mamma och tycker bara att ungarna bråkar, skriker och klagar. Och så startar man datorn och får sig en känga. Men jag är van vid att vara en besvikelse för somliga. Men jag är som jag är. Jag kan inte sätta på en fasad för att vara folk till lags. Det funkar inte. Har försökt hela mitt liv att leva efter vad andra tycker och tänker och jag har bara mått dåligt. Man kanske kan tro att jag är en stark person. Men jag är allt annat än stark.

Men, jag hoppas att vi får en bra dag ändå. Måste, om vi orkar, åka och handla lite till Sessan inför skolstarten. Snart börjar den igen, skolan. Sessan är lite spänd och något orolig inför det hela. Ny klass och ny fröken. Men jag är övertygad att det kommer att gå bra. Men man kan ju förstå att det känns lite pirrigt. Nu börjar hon ju mellanstadiet så det kommer ju bli lite annorlunda.
Jag hoppas att hon kan fortsätta vara den hon är och slippa känna att hon måste spela tuff inför kompisar. För jag vet hur det kan bli när man försöker ”passa in”. Hoppas så att hon kan få trivas i den nya klassen. Trivs man, mår man också bra och klarar skolarbetet. Att trivas är A och O. Det viktigaste är att hon känner sig älskad och sedd oavsett prestation.

Ha nu en underbar dag och glöm inte att du är lyckad och älskad precis som du är!
Det glömmer jag själv ofta, men jag jobbar på det. Det är svårt eftersom människor ofta ser på det yttre, på det som man har gjort i livet. Man blir bedömd efter gärningar istället för vem man är som person. Men Gud ser till hjärtat. Han älskar oss som en far älskar sitt barn. Skönt att veta i en värld som denna…

Ta hand om er!

Publicerat i Barnen, Blandat, Familj, Mamma/föräldraskap | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Mumsiga Havrekakor

Postat den 11 augusti, 2010 av ingela

I förrgår bakade vi Havrekakor som vi skulle ha med oss till gårdagens utflykt.
Sessan lyfte luren och ringde till mormor för att be om hennes recept. Hon gör extra goda havrekakor.
Och de blev riktigt goda, mums…

Receptet kommer här:

250 – 300 g margarin
3 dl socker
3 dl mjöl
2 tsk bikarbonat
6 dl havregryn

175 grader i 5-8 minuter.

Publicerat i Mat/Recept | Etiketter , | 2 kommentarer

Jag och spindelmannen spelar Myror i brallan…

Postat den 11 augusti, 2010 av ingela

Publicerat i Barnen, Mina Foton/Bilder | 2 kommentarer

En härlig dag i Malmö… (Bilder)

Postat den 10 augusti, 2010 av ingela




Vi har haft en helt underbar dag i Malmö. Fint väder, vacker stad och ett härligt sällskap! Här är bara ett axplock av alla bilder jag tog. Visar fler bilder imorgon.

Nu ska jag sova. Är så, så trött. Resten av huset snarkar redan..

Publicerat i Mina Foton/Bilder | Etiketter | Lämna en kommentar

På vårt kylskåp sitter…

Postat den 9 augusti, 2010 av ingela


På vårt kylskåp sitter en gammal bild på Prinsen när han var 6 månader.
Sötare bebis får man leta efter…

Publicerat i Barnen | Lämna en kommentar

Varning för galen kvinna i huset bredvid!

Postat den 9 augusti, 2010 av ingela

Ännu en repris. Fick ett gott skratt själv när jag läste detta:

Här om kvällen vandrade jag ut i köket för att ta mig ett glas vatten. När jag lunkade fram till kranen krockar jag plötsligt med något.
Det var en stor fet brun burrande sak som ville kela med min trötta panna. Chockad fylls jag av en otäck rädsla, skriker till och börjar vilt fäkta med armarna. En nattfjäril! Jag gillar inte nattfjärilar. Jag är hysteriskt rädd för de små liven. De är tjocka bruna varelser som jag inte alls kan med. Nu är denna varelse uppstirrad på maxnivå, precis som jag, och flyger gång på gång in i lampan i taket. Pzzz…pzzz, säger det varje gång han nuddar den glödheta lampan. Vill han ta livet av sig eller?

Jag försöker väcka min trötta hjärna. Jag måste ju fundera ut hur jag ska få ut den bruna saken. Nu kommer jag på en genial idé. Jag kliver fram till köksfönstret och öppnar det på vid gavel. Släcker lampan i köket och går ut och tänder lampan utanför. Om den nu dras till ljuset utanför fönstret, så kommer den ju galant att flyga ut. Jag trippar ut i bara sockorna för att kolla om min plan kommer att funka. Men jag ser ingen fjäril inte, och efter en stund beslutar jag mig för att stänga fönstret.
Precis då, som om den låg och lurade på mig, kommer den hemska saken flygande rakt upp i nyllet på mig. Jag skriker till allt vad jag kan där på verandan, denna sena sommarkväll.

Hur kan man bli så rädd för en liten (läs stor fet, brun, luden och tjock) fjäril? Undrar just vad grannarna trodde när de hörde mitt tjut rakt ut i mörkret. Varning för galen kvinna i huset bredvid!Jag är alltså sjukt rädd för nattliga varelser. Det vill säja fladdermöss, nattfjärilar och allt som kan finnas i luften under de nattliga timmarna på dygnet.
Fladdermöss är värst. Efter att ha blivit attackerad av sådan otäcking en ljum sommarkväll i juli, är rädslan total. Där stod jag som ett lätt byte i skymningen, och skulle plocka in en daggfylld tvätt från linan, då det lilla monstret dök upp från ingenstans. Jag behöver kanske inte tala om att jag skrek? Jag tänker denna händelse på varje gång jag hämnar in tvätten kvällstid. Då ser jag plötsligt fladermöss överallt. Jag är övertygad om att de lurar i alla buskar och träd.

 Jag gillar inte nattliga varelser. Inte alls.

Publicerat i Blandat, Bloggar | Lämna en kommentar

Tankar om livet…

Postat den 9 augusti, 2010 av ingela

”Livet kan ibland ta de mest konstiga av alla vägar.
Det kan se väldigt krokigt ut och många gånger förstår vi inte varför saker och ting händer.
Dörrar öppnas och dörrar stängs.

Vi börjar kanske gå på en utvald stig som leder åt ett visst håll men vi kanske hamnar någon helt annanstans.
Livet kanske inte alltid blir vad vi har tänkt oss, men inte behöver det bli sämre.
Kanske går man inte alltid på redan upptrampade stigar, utan lämnar nya fotspår efter sig som blir till nya stigar.

Ibland står man inför vägval i livet som kan vara svåra att ta.
Känslan av ovisshet kan vara svår att uthärda.
Att inte veta vad framtiden har i sitt sköte kan vara svårt ibland, men samtidigt är det ju det som är livet.
Inte vill man veta vad som ska hända imorgon?

Men i alla dessa val och i all denna strävan mot nya mål får vi inte glömma själva livet.
Det är ju vardagen som är livet.
Dagarna som går är livet, vi får inte glömma bort att leva.
Inte glömma bort att ta tid för eftertanke och avkoppling.
Ta tid att vara tacksam för det som vi har och leva i nuet.
Vi får inte glömma bort oss själva och våra nära och kära.

Vi behöver vara sanna mot oss själva och följa våra hjärtan.
Från hjärtat utgår livet…”

Skrev detta inlägg för ungefär 4 år sedan. När jag bloggade på aftonbladet. Idag råkade jag halka in där och började läsa. Passande inlägg för mig just idag. Ibland behöver man stanna upp och tänka till…

Publicerat i Tro/Tänkvärt | Lämna en kommentar