Redan när vi var små fick vi höra ”du får inte frysa för då kan du blir förkyld” eller ”sitt inte på kalla stenar då kan du få urinvägsinfektion”. Detta är något som jag har tänkt på ibland. Stämmer det verkligen? Behövs det inte till ett virus för att vi ska bli förkylda? Är dessa gamla påståeenden myter?
Hittade på Allt om barn en fråga till en barnläkare om just detta. Intressant svar av Barnläkare Roland Sennerstam:
”Du tar upp en av mina käpphästar. Det är en fastbiten föreställning att man blir förkyld om det är kallt och man klär sig så att man fryser. Det är till och med rotat i språket. Vi säger ju förkyld. Man har alltså blivit så kall (”kyld”) att man blivit sjuk. I engelskan har vi ”catch a cold” dvs fångad av kölden. Men du har helt rätt! Man måste träffa på ett virus eller bakterie för att bli smittad. Sambandet med kylan handlar mest om att vi, då det är kallt ute, sluter oss samman inomhus och står i busskurer och trycker ihop oss samt åker mer kommunalt än t.ex. cyklar och då blir avståndet mellan oss kortare och så gynnar vi överföring av smittan. Det är i täta folksamlingar som influensan överförs, som t.ex. i flyplanskabiner och andra kollektiva färdmedel för att inte tala om barngrupper i förskola och skola.
Det finns en situation, som jag hört kvinnor tala om, och det är att när de sitter på kalla klippor eller frusna bänkar utomhus, så får de lättare urinvägsinfektion. Det är möjligt att kylan förändrar den skyddande bakteriefloran och slemhinnan, så att det gynnar anslaget av en bakterie. I övrigt är det en enveten myt att man blir förkyld att kyla ner sig. Det finns forskning, där man låtit personer sitta i reglerad kyla, men inte sett ökad infektionsfrekvens. Detta hörde jag en gång på ett möte med infektionsläkare.
Men hur befria oss från myten?”
