Dagen började med blöta kläder. Åska och regn. En himmel som öppnade sig totalt. Skönt när man väl var under tak. Satt på lektionen i morse och hörde hur regnet piskade mot rutan. Alla såg trötta ut och ville nog helst ha stannat i sängen. Jag hade svårt att koncentrera mig på genomgången och satt och längtade efter en stor kopp svart kaffe. Svart som natten.
Nåja, en timme går fort och snart var den över. Fick skjuts till bussen av en kurskamrat. Det var ju snällt, så slapp jag bli blöt. Men när jag sedan skulle av bussen så öppnade sig himlen igen och det fullkomligt vräkte ner och åskan dånade. Jag har nog aldrig sprungit hem så snabbt någon gång. Väl hemma, av med våta kläder och på med torra och sedan dricka ett efterlängtat kaffe. Kaffet har nog aldrig smakat så gott som just då… Inte glassen heller…

…jag blir så trött. Vill göra annat. Som att sova en smula…