En liten gnista räcker för att visa oss vägen…

Just nu är det mycket som svävar i ovisshet för oss. Det är inte alltid lätt att veta vilken väg som är rätt att ta. Vilken stig ska man välja. Hur ska man göra? Framtiden kan ibland kännas en aning skrämmande. När man står vid vägval och inte har stegen uträknade.

Ibland är jag inne på min gamla blogg och läser vad jag skrivit för flera år sedan. Och ibland, som idag,  hittar jag något som jag verkligen behövde läsa just nu…

”Att vandra på livets stigar kan ibland kännas tungt. Ibland är stegen vi tar fyllda med oro, tvivel och hopplöshet. Att gå på nya vägar, vägar som vi inte känner och där ingen annan trampat före, kräver mod och styrka. Men det mod vi så väl behöver kan emellanåt kännas så långt borta, nästan ouppnåligt. Ibland finns inte tron på oss själva, och vi känner oss små i en stor värld. Många gånger tar tankar av oro över, och vi har svårt att se förbi det som vi upplever som en verklighet just nu.

Men det kommer att bli bättre. Vi får inte glömma att hoppet och tron alltid kommer tillbaka, trots att vi kanske inte ser det just nu. Någonstans längs vägen kommer vi att få svar på de frågor vi har. Glädjen och ljuset kommer alltid åter. Det kan se så mörkt ut, men en liten gnista räcker för att visa oss vägen…”

En text jag skrivit på min gamla blogg. Ibland räcker en liten gnista för att visa oss vägen…

Det här inlägget postades i Tro/Tänkvärt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *