Två små busiga bröder

Det var en busig liten fyraåring som skulle sova ikväll. Prinsen hoppade upp och ner i sängen och det tog en halv evighet för honom att få på sig pyjamasen. Man fick liksom tjata tills det blev tjatigt.
Men han var trött. Så trött. När han väl låg ner i sängen dröjde det inte länge förrän ögonlocken blev tunga. Väldigt tunga. Helt plötligt sov han. Mitt i sagan. Då släckte jag och smög ut. Skönt när han somnar fort. Då slipper jag sitta och somna på stolen brevid. Ibland har jag varit så trött att jag nästan somnat och ramlat ner på golvet. Man har liksom vaknat på vägen ner. Då känner man sig lite som en viss Mr Bean.

Ikväll har Prinsen suttit i fåtöljen och tittat på sin idol på tv. Det var ett stort ögonblick och man fick lov att vara tyst. Man får inte prata när en viss Måns Zelmerlöw visar sig rutan. Men så fort han är färdig kan vi andra andas vidare. Tänk att Måns fortfarande är den stora idolen. Det har det varit sedan Prinsen var 1½ och Måns sjöng Cara mia. Ja, ni känner ju till det, ni som följer min blogg. Ganska otroligt när man tänker på det. Och inte är han ens nära att tröttna på honom heller.
Ikväll sjöng Måns en duettt med norska Maria Haukaas Storeng, ”Precious To Me”. Den hade förstås Prinsen redan kollat in på youtube och gjorde klart han han visste precis vilken låt det var. Han kan sin sak. Han kan till och med stava rätt till Måns Zelmerlöw på datorn. Och många andra ord. När han vill titta på musik på youtube skriver han själv i vad han vill titta på. Om det så är E.M.D, Ola, Erik eller Måns. Ja, vad de nu kan heta. Och allt blir rätt. Från stora bokstäver till prickar. Han lär sig snabbt nya ord.

Han älskar verkligen musik. Och jag antar att han har att brås på. Både jag och maken är ju hyffsat musikaliska. När jag var i tre – fyraårsåldern tvingade jag mina dockor och nallar att lyssna på mig när jag sjöng och ”spelade” piano. De fick sitta snällt, uppradade på led. Jag sjöng mina låtar som mest bestod av ”Detta är dagen” och ”Min båt är så liten”. Bevis finns på ett trasigt gammalt kassetband någonstans.

Prinsen har börjat ”läsa” för sin bror. På mornarna hämtar han två Alfons böcker, ”Alfons och hemlige Mållgan” och ”Alfons leker med ord”, som han ska läsa för brossan. Han kan dem utantill. Ord för ord. Och han läser med en sån inlevelse ska ni veta. Det hörs så härligt när de sitter där i soffan brevid varandra. Några minuter av fred. Lite stillhet innan de börjar busa igen. Eller bråka. Vilket ni vill. För de kan de. Oj. Kan riktigt se hur de kommer att busa, bråka och stoja med varandra de kommande åren. Och hitta på bus och elände så mamma måste slita sitt gråa hår. Men det är väl som det ska vara, antar jag.

Nu får man se upp extra mycket här hemma. Lillprinsen han har börjat klättra på allt. På bord, stolar och inredning.. Det är inte helt ovanligt att vi hittar en viss liten busprins mitt på köksbordet. Då han han hittat något ytterst intressant på bordet och den bästa lösningen tycker han, är att helt enkelt klättra upp och sätta sig. Problem uppstår om det då råkar vara så att, som idag, en viss storebrossa håller på att lägga pussel eller dyl. på köksbordet. Då blir det en ljudnivå som inte är av denna värld. De har röstresurser, mina små herrar, ska jag få be att tala om. Ibland känns det som om man bor mitt i en apkoloni. Men det kommer att bli något stort av våra små apor en vacker dag.

Idag slog sig Lillprins bus två gånger. Och båda gångerna berodde det på honom själv. Han gillar ju att dansa och då vill han snurra. Och han snurrar, och snurrar tills han blir snurrig och ramlar. Helt livsfarligt. Och han tycks inte lära sig av läxan heller. Snurra är kul så länge det varar.

Just nu snurrar det för mig. Är så trött. Men det är kul att få skriva lite. Blir ju inte mycket på dagen, så man få passa på när de små sover. När man talar om trollen…
Nyss vaknade en yr liten Prins och behövde gå på toa. Han vaknar aldrig riktigt. Men man hör när det börjar gnällas från hans sovrum. Då behöver han oftast gå på toa. När han sedan ska gå tillbaka till sängen får man leda honom rätt annars går han omkring lite varstans i huset. Denna gång var han inte dyngsur av svett som han har varit de dagar då det var så varmt. Skönt med svalare väder.

Nä, nu är klockan alldeles för mycket…

Tills sist…för prinsens skull…för jag vet att han kollar in min blogg ibland…

Maria Haukaas Storeng feat. Måns Zelmerlöw ”Precious To Me”

Natti!

Det här inlägget postades i Barnen, Musik/Youtube och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Två små busiga bröder

  1. Johanna skriver:

    Åh, härligaste finaste barn. Så härligt att läsa om dem, och ja, jag kommer ihåg när jag läste på din blogg de första gångerna som Prinsen började lyssna på Måns… tänk att det fortfarande hänger i!

    Kramar

  2. Kimmie skriver:

    Minnen kommer tillbaka när du berättar, det var länge sedan nu men jag minns när min son absolut inte kunde somna om inte jag var i hans rum. Brukade sitta på golvet med halva överkroppen (typ huvudet och axlarna) på hans säng och somnade ofta sittande så. Det hade han inte uppskattat nu – 16 år (17 i höst) med skäggstubb och basröst.
    Jag håller med prinsen – Måns är duktig =)

  3. ingela skriver:

    Tack Johanna och Kimmie för att ni läser min blogg och kommenterar! Så roligt! Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *