En helt vanlig natt…

22.45 Går och lägger mig. Kan inte somna. Tankarna mal i huvudet och krockar med varandra. Får skallavärk. Blir irriterad på makens snarkningar.

23.30 Bebis vaknar. Jag är trött, orkar knappt öppna ögonen. Det känns som om jag precis har lyckats somna. Matar den hungriga lilla godingen.

24.00 Bebis skiter ner sig i min famn. Byter blöja och irrar omkring i ett mörkt hus på jakt efter en ren pyjamas. Matar sedan lite till.

00.30 Bebis somnar. Jag däckar två sekunder senare.

02.30 Bebis vaknar. Jag matar honom medan jag sitter och nickar till av trötthet. Känns som om någon har lastat ett ton grus i mina ögon. Prinsen vaknar och ropar på pappa. Jag väcker en megatrött pappa som vacklar in till Prinsen och ger honom nappen. Sedan vacklar han tillbaka och sover som en stock en sekund senare. Eller kanske han aldrig vaknade?

03.00 Bebis somnar. Jag somnar på väg tillbaka från spjälsängen. Stupar som en fura i säng.

05.00 Liten vaknar igen. Jag byter skitblöja nummer två och ammar i en halvtimme, sedan vill liten inte somna om. Han är glad som en liten speleman och ligger och jollrar. Han ler mot mig medan han höjer lite på ögonbryna. Jag smälter som smör i solsken. Glömmer för en sekund hur trött jag är.

06.30 Makens väckarklocka i mobilen spelar upp en liten truddelutt. Maken vänder sig om och tittar på mig med något förvirrade ögon. Jag sitter fortfande uppe med bebis i famn. Är trött. Bebis somnar sedan bredvid mig i sängen och jag slumrar till.

07.15 Maken väcker mig. Jag hasar mig upp ur sängen och går ut till Sessan i teverummet och sätter upp hennes hår i en hästsvans. Sedan rullar dagen igång…

Det är kanske inte så konstigt att man känner sig något sleten och trött?

Idag har jag huvudvärk, så två koppar kaffe och två alvedon har jag käkat efter frukost. Känns bättre nu. Ute är det vår, sa min far, när jag pratade med honom i telefonen. Solen skiner och det är några plusgrader varmt. Ska försöka ta mig ut i eftermiddag. Just nu sover mina små prinsar gott..

Det här inlägget postades i Barnen, Familj, Mamma/föräldraskap. Bokmärk permalänken.

En kommentar till En helt vanlig natt…

  1. nina skriver:

    jag vet hur det känns. har en 1 åring som inte vill sova utan vaknar många ggr per natt, och snart kommer det en liten lillebror till världen. är ofta zombie när jag åker till jobbet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *